Tre sätt att minska risken för att drabbas av matförgiftning

De flesta har hört talas om massförgiftningar som rapporterats av media. Nyligen rapporterades det om ett utbrott av E. coli 0157: H7 i USA, där infektioner kunde kopplas till intag av Romansallat från Yuma- odlingsområdet. Detta utbrott har hitintills lett till, att nästan 200 personer har infekterats i 35 delstater i USA, 89 personer har behövt sjukhusvård och fem personer har avlidit.

Över 700 serotyper av E. coli-bakterier har hitintills identifierats. Varvid den mest kända är den ovanstående serotypen, som orsakar cirka 100 000 sjukdomsfall, 3 000 sjukhusinläggningar och 90 dödsfall per år i USA.

Förmåga att spåra dessa utbrott tillbaka till källan kan vara till hjälp för att rädda liv, eftersom livsmedlen ofta återkallas, för att hindra ytterligare infektionsfall. Att utgöra källan kan dock vara helt förödande för anläggningen och kan kosta ett företag mycket pengar för att åtgärda utbrottet, leda till förlorade arbetstillfällen, nedläggningar av anläggningar, rättstvister och till och med fängelsestraff.

Därför är det av stor vikt att säkerställa att alla risker för utbrott av matförgiftning från anläggningarna undviks. Vi har sammanställt tre exempel till skötsel av golvbeläggning för att minimera det hot som föroreningar och bakterier utgör.

1. Smutsfria avlopp

Ett av de mest avgörande områdena som måste uppmärksammas, när en livsmedels- och dryckesanläggning konstrueras är avloppssystemet . Om fel material eller typ av avlopp används, kan detta leda till ökad bakterietillväxt, vilket kan leda till allvarliga kontamineringsproblem.

Avloppsrännor med galler är traditionellt mycket populära i livsmedels- och dryckesanläggningar men de kan lätt gå sönder med tiden på grund av ständig exponering för rengöringslösningar, tunga maskiner, naturliga syror från livsmedel och oräkneliga andra faktorer. Spaltrännor har däremot inga galler, vilket gör dem mycket lättare att rengöra. De sömlösa egenskaperna gör, att det inte finns några dolda sprickor eller utrymmen, där bakterier kan gömma sig och växa.

2. Regelbundna städrutiner

En noggrann och regelbunden rengöringsrutin måste följas i alla anläggningar för behandling av livsmedel och drycker, även om det finns antibakteriella golvbeläggningar. Genom att utbilda personalen i att följa denna rutin, kan anläggningen hållas hygienisk under hela arbetstiden, vilket ytterligare minskar risken för kontaminering och utbrott av matförgiftning. Användningen av rengöringsprodukter kommer att fungera samtidigt med antibakteriella egenskaper, för att upprätthålla höga hygienstandarder men ingen av dem bör användas för sig utan de måste användas i överensstämmelse med varandra.

Spolning av anläggningar med vatten kan leda till stillastående vatten, vilket kan vara extremt farligt. Om golvbeläggningen får luta med en vinkel nedåt mot avloppssystemen, kan rengöringsvatten rinna av från anläggningens golv med hjälp av tyngdkraften och föra med sig eventuell smuts eller bakterier.

3. Kontamineringsfria zoner

Slutligen kan en zonindelning av anläggningen bidra till att ytterligare minska risken för kontaminering och därmed möjliga utbrott av matförgiftning. Genom att till exempel hålla råa och tillagade livsmedel åtskilda, eller tvättade och otvättade produkter i åtskilda områden på anläggningen. Golvet kan användas för att avgränsa områden genom användning av olikfärgade hartser för olika zoner eller genom att använda avgränsningar för att markera specifika utrymmen.

Genom att följa dessa steg kan antalet utbrott av matförgiftning minskas, vilket är till hjälp för att hålla slutanvändarna säkra, hålla verksamheten i gång och produkterna i oskadat tillstånd.